Sen rapport från det indiska valet

Kongresspartiet och dess allierade vann indiska valet, som pågick april/maj i år, oväntat stort. Kongresspartiet fick 263 platser i parlamentet, medan hindunationalistiska BJP fick 154, Tredje fronten 60 and övriga partier 66. Detta innebär att Kongresspartiet gjorde sitt bästa val sedan 1991. Kongresspartiet kommer inte att behöva stöd från kommunisterna, som hoppade av regeringssamarbetet förra året i protest mot ett kärnkraftsavtal med USA. De behöver förmodligen heller inte söka stöd från dalitbaserade partiet BSP och dess karismatiska ledare Mayawati, som hoppats på en vågmästarroll och siktade på premiärministerposten.

Enligt Per J Andersson ska man se valresultatet som ett rungande starkt mandat för fortsatt sekularisering och religionsneutralitet och mot oppositionspartiet BJP:s hindunationalism.

Per J Andersson menar att en förklaring till den stora segern kan vara ungdom versus gamlingar-faktorn. Rahul Gandhi - 38 år och Rajiv Gandhis barn, Indira Gandhis barnbarn och Jawaharlal Nehrus barnbarnsbarn – kampanjade hårt i hela landet och särskilt i delstaten Uttar Pradesh, varifrån han själv kandiderade. Rahul, som många vill se som nästa premiärminister, skapade en air av ungdomlighet kring partiet, trots att stora delar av kandidaterna närmar sig pensionsålder och premiärminister Manmohan Singh är 76. Det faktum att han är medlem i familjen Nehru-Gandhi är förstås också en förklaring till att han lyckades lyfta partiet. BJP hade ingen framträdande ung kraft utan fick förlita sig på sin premiärministerkandidat Lal Krishna Advani, 81, och blev kvar i en image av ett rakt igenom ålderstiget parti. Även kommunistpartiet, som har många ålderstigna ledare, backade stort, särskilt där de traditionellt är starka och leder delstatsregeringarna, i Kerala i söder och Västbengalen i öster.

Läs mer på Per J Andersson blogg Indien Online http://per-j-andersson.blogspot.com/.

Dagens Nyheter skriver att det i ekonomiska kristider kanske inte är så konstigt att indierna väljer att ge ekonomen Manmohan Singh fortsatt förtroende som premiärminister. Den 76-årige Singh var arkitekten bakom de reformer som gjorde Indiens ekonomi mer öppen på 1990-talet. DN tror att den ekonomiska politiken kommer att dominera den närmsta tiden. Den globala ekonomiska krisen slår mot Indien, även om landet kommit relativt lindrigt undan tack vare en hög inhemsk produktion och konsumtion. Värre för Indien är den kris som drabbat det viktiga jordbruket som en följd av den pågående moderniseringen.
– Rationaliseringar skapar allt större arbetslöshet på landsbygden. Situationen är mycket värre än när samma utveckling pågick i Europa i slutet på 1800-talet. Då sög städernas nya fabriker upp arbetskraften. I Indien tvingas folk i väg till städerna, men där finns inga industrijobb som väntar på dem, säger Sten Widmalm.

Enligt Sten Widmalm krävs det ekonomiska reformer på bred form för att bygga en indisk välfärdsstat.

Kort fakta
- 714 miljoner människor är röstberättigade, 100 miljoner av dessa är förstagångsväljare.
- Det totala valdeltagandet steg något jämfört med förra valet, från 58 till 60 procent.
- Valet hölls under fem valdagar med början den 16 april. Det avslutades den 13 maj.
- Mer än 1,1 miljoner elektroniska röstmaskiner användes i 830 000 vallokaler, övervakades av 2,1 miljoner soldater och poliser.
- I valet tillsattes 543 platser i parlamentets underhus, lok sabha. En fjärdedel av platserna är reserverade för lågkastiga kandidater. Valsystemet bygger på det brittiska: varje valkrets har en representant till parlamentet.
- Mer än 1 000 partier deltog.

/Daniel Blixt