Heeej!
Så är sommaren äntligen här och snart är det semestertider. Vad väntar då? Heta stranddagar? Stugvistelser? Husvagnscamping? Färgglada paraplydrinkar? Konserter? Grillmiddagar? Lata dagar i hängmattan? Oavsett vad ni hittar på så brukar det alltid finnas tid för lite sommarläsning och nu är det återigen dags för Boktipset!
Ni-nanna-na-ni-na...
Jag har spanat in två nya böcker som jag är sugen på att läsa. Den första är följande:
Mellan attentaten
av Aravind Adiga
Mellan attentaten utspelar sig i den indiska staden Kittur tiden mellan morden på Indiria Gandhi (1984) och hennes son Rajiv Gandhi (1991).I fjorton sammanlänkade berättelser skildrar Aravind Adiga ett mikrokosmos av landet när han ger röst åt människor av olika klass och kast och med olika social och religiös bakgrund. Med humor och medkänsla ger han en skarp och skonigslös bild av det moderna Indien. Aravind Adiga föddes i Indien 1974. År 2008 belönades han med Bookerpriset för romanen Den vita tigern.
Boken finns på Kulturbutik för 163 kronor, http://www.kulturbutik.se/
Den andra boken som jag vill inhandla är denna:
Den blå dagboken
av James Levine
Batuk är en flicka som sålts av sin far till en bordell i Mumbai. Där lever hon tillsammans med andra barn vars vardag är att betjäna bordellens kunder. Mellan barnen uppstår en hjärtskärande vänskap som hjälper dem genom deras vidriga tillvaro. Den blå dagboken är en berörande och omskakande skildring av en ung flickas liv på en brutal bordell belägen på en av Mumbais myllrande gator - kallad "burarnas gata". Barnen sitter inspärrade i burar i väntan på att kunderna tas emot och betjänas. Det är, som alla förstår, en fruktansvärd skildring. Berättare är flickan Batuk, som vi får följa från det att hon är tio år fram till dess att hon är femton. Hon har sålts till bordellen av sin far. Genom att hon är skrivkunnig och har lyckats komma över en penna kan hon berätta sin historia i dagboksform. Hennes berättelse är starkt gripande men samtidigt helt osentimental.
James A. Levine är läkare och har specialiserat sig på att hjälpa utsatta kvinnor och barn i länder utan sociala skyddsnät. Detta är ingen "true story" utan en roman med fiktiva personer. Sann är den likafullt, då den är frambringad av ett möte med romanens "Batuk" i verkligheten; en burflicka i Mumbai som såg ut att skriva något som liknade en dagbok. Detta omvälvande möte fick Levine att börja skriva romanen för att ge röst åt ett av dessa burarnas barn. Det är en berättelse som behövs och som förhoppningsvis kan hjälpa någon av de utsatta barn som den handlar om; det här är en roman som kan göra skillnad!
Boken finns att beställa på Kulturbutik för 152 kronor, http://www.kulturbutik.se/
Passa på nu och beställ lite böcker så de hinner landa i brevlådan lagom till semestern! Jag har just inlett min sommarläsning med denna bok:
Shantaram
av Gregory David Roberts
Jag har ruvat på boken länge nog och nu var det dags att ta mig an denna tegelsten på 938 sidor. Förhoppningsvis är jag klar innan hösten gör sitt intåg... Jag ska delge er ett utdrag ur boken, några rader som jag på ett sätt kan förknippa med Indien. Kärlek.
/.../ Det här är inte vilket ställe som helst. Det här är Indien. Alla som kommer hit blir kära - många av oss blir kära flera gånger om. Och indierna älskar mer än alla andra. Din lilla vän kanske håller på att börja älska dig. Det är inget konstigt med det. Det säger jag av lång erfarenhet av det här landet och speciellt av den här staden (Bombay). Det händer indier ofta och det är lätt för dem. Det är därigenom de lyckas leva tillsammans, en hel miljard i relativ fred. De är naturligtvis inte perfekta. De kan slåss och ljuga och lura varandra och allt annat som vi alla gör. Men mer än andra folk i världen kan de älska varandra. /.../
"Indien är ungefär sex gånger större än Frankrike", fortsatte han när spriten och det kryddade tilltugget kom till bordet. "Men det har nästan tjugo gånger så stor befolkning. Tjugo gånger! Tro mig, om en miljard fransmän bodde på en så trång yta skulle det rinna floder av blod. Floder av blod! /.../ Nej, nej, utan kärlek skulle Indien vara omöjligt." (sid. 91
Jag blev också kär i Indien första gången jag kom dit och mötte en värme av de människor vi träffade och lärde känna. Visst - jag och Kristin upplevde också några handgemäng när vi reste på egen hand (vi var dock inte själva inblandade), men sådant finns ju här också! Kärlek är bra och kärlek får avsluta detta inlägg!
/Ulrika
